Hvordan VW historen kunne lett ha blitt...ENGELSK... morsom lesning

(1/1)

Hot Owl:
Dette er det beste og mest kreative forumseinlegg jeg noensinne har lest, og man blir så usigelig glad for at historien ble som den ble!

Skrevet av Thomas Johnsson på SCLF for mange år siden...  les og nyt!


Anglofili 2003-08-26 19:46 (Tomas Johnsson)

...ungefär som malaria. Har du en gång blivit smittad blir du aldrig riktigt borad igen. Vid sidan av folkisar har jag alltid varit svag för muskelbilar runt 1970, vissa Alfor, Jeepar, Mercury 49-51, SAAB 92, Tatra med flera obskyra bilar med framförallt har jag hävdat att det bästa sättet att hålla VW-passionen vid liv är den kontrastverkan man får om man - likt mig själv - gör sitt yttersta för att hålla någon reparationsintensiv engelsk bil i körbart skick vid sidan om folkisarna.
Engelsmän tänker inte på samma sätt som vi fantasilösa germaner (för det är ju germaner vi allihopa ändå trots allt är i vårt nordlliga VW-land - Matthieu i Jönköping undantagen...)
Jag skulle kunna raljera om engelska bilar alldeles för länge tills alla tappar intresset, men smaka lite på min senaste "jag-kan-inte-sova-så-jag-tänker-på-något-vrickat"...

Vad hade hänt om inte Major Hirst varit så flink att hitta en tysk som kunde ta över verket? Om Nordhoff aldrig fått rodret? Tänk om Bosch-verken bombats bara lite mera grundligt? What if Solex-fabriken bara blivit en enda ruinhög? Om SWF plockats ned och skickats till Sovjet som krigsskadestånd? Om Knipping och Kamax hamnat i Irkutsk?

Framförallt om det enda som gick att använda ifrån Stadt det KDF-wagen var karosspressarna... Jo tänk er:
En folkvagn som ser ut precis som en folkvagn tills man börjar titta lite närmare på den. Var ska vi börja? Vi börjar fram. Först ser vi att strålkastarna är märkta Lucas. Hmm. Vi öppnar huven (med handtaget som redan som nytt har jätteglapp). Där bredvid tanken sitter den elektriska Lucas-bränslepumpen med sin kufiska brytarkonstruktion och direkt bredvid den sitter sedimenteringsskålen i glas. När man kikar in under skyddspappen ser man säkringshållaren med de två (2) säkringarna, båda av glasrörstyp. Självklart är alla kablar textilomspunna. Bagagerumsmattan är däremot av exklusiv wilton-typ med gedigna kantband. Huvstöttan sitter som en separat pinne. Spolarbehållaren är naturligtvis av glas så att den obönhörligen kommer att spricka vid första frosten. Domkraften är en sinnrik konstruktion som tar ca fyra gånger så stor plats som den vi är vana vid. Däremot finns det ett utförligt verktygssortiment i en plyschklädd liten låda innehållande en stor uppsättning nycklar i många olika Withworth-dimensioner. Naturligtvis är alla skruvförband i antingen Withworth (de flesta), UNC (vissa, pinnskruvar i aluminium till exempel), UNF (somliga), BA (de flesta i instrumenten) samt BSF (vissa skruvar i växellådan). Eftersom en del inredningsdetaljer köps in från frankrike kan man förvänta sig att hitta en del metriska förband där också. Det är olika från bil till bil. Nå, vi sätter oss iallafall bakom ratten och försöker starta.

Efter att ha vridit om tändningsnyckeln (som sitter lite illa bakom ratten eftersom hela bilen egentligen är byggd för högerstyrning) trycker vi febrilt på startknappen. Ingenting händer. Inte förrän vi får hjälp av en van ”peopleswaggon-ägare” som visar att man istället ska DRA i startknappen. Då drar man i en wire som i andra änden samtidigt aktiverar kontakten i det som vi kännner som solenoid. Nå, vi drar och startmotorn snurrar och ingenting händer. Vi pumpar och pumpar för vi är ju vana vid accelerationspumpar. Ingenting händer. Vår nyfunne vän visar då reglaget Cold-start som sitter i det hörnet under instrumentpanelen där huvlåset sitter fast längst bort från föraren (den sitter lite illa eftersom hela bilen egentligen är byggd för högerstyrning) och se! Då brakar det igång med en tomgång på tja… 1500-2000 varv. Vi kom på att vi hade glömt att fylla på spolarvätska så vi öppnar huven igen med huvlåshandtaget inne under instrumentpanelen som sitter i det hörnet där kallstartreglaget egentligen borde sitta (eftersom bilen egentligen är byggd för högerstyrning…) På väg ut fastnar du i handbromsen som sitter på tröskelns insida. DEN är åtminstone flyttad på vänsterstyrda exemplar. Du kan däremot inte veva ner rutorna om handbromsen är åtdragen för då är den i vägen för fönsterveven. How how how and away we go! När du lossar handbromsen kommer du samtidigt åt dörrlåshandtaget som sitter lite illa (eftersom bilen egentligen är byggd för högerstyrning…).
Nåväl, valnöten på instrumentBRÄDAN lyser dig i ögonen och vittnar om god hantverksskicklighet. Instrumenten av märket Smiths är lite lätt epileptiska med sitt ständiga darande på nålen men du vänjer dig snart. Du sitter som en kung i det OTROLIGT bekväma sätet med sin Connoly-läderklädsel. Eftersom handbromsen sitter på tröskeln sitter du i en helsoffa. När din två meter långa flickvän vill få plats med benen får du vackert glida bak tillsammans med henne. Platådojorna fixar pedalerna, och eftersom bakelitratten både är STOR och sitter EXTREMT nära dig når du ändå de viktigaste reglagen (utom torkarvredet som sitter precis bakom ratten. Det sitter mycket illa eftersom bilen egentligen är byggd för högerstyrning…) Med omkopplaren för oil-level kan du med a flick of a switch kontrollera hur mycket olja som finns i motorn. Det är ju smidigt.

Eftersom du är nyfiken stannar du strax och lyfter på motorluckan (efter att först ha öppnat låset med en wire som sitter lite illa eftersom…) och stöttar luckan med pinnen som du ändå kommer att slå omkull så fort du ska göra något i motorutrymmet. Du vänjer dig dock snart.

På motorrumsväggen sitter ett Lucas-laddningrelä som är anslutet till Lucas-generatorn. Motorn i övrigt ser nästan likadan ut som vi är vana vid idag, men det finns vissa olikheter:
Det mest iögonfallande är de dubbla SU-förgasarna och det MYCKET sinnrika (?) gasreglaget. Din nyfunne vän förklarar att det fanns visst en fransk firma som gjorde en sats med dubbla solex, men de blev ingen succé. Det finns även en stor knapp som det står START på. Den använder man när man behöver starta motorn under felsökning i motorutrymmet. (Inte OM utan NÄR). I övrigt hade vi nog känt igen oss. När du ska montera ut motorn behöver du dock tänka på vissa saker:
Den mekaniska cylindertemperaturmätaren med sitt eterfyllda rör brukar ALDRIG gå att lossa från toppen eftersom mässingen ALLTID ärgar ihop med aluminiumen. I verkstadshandboken står det beskrivit hur man kapar röret så man kan greppa förskruvningen med en ringnyckel istället. Där finns också en lång lista på verkstäder som lagar och fyller dessa instrument. Flera andra moment som vi idag anser relativt enkla är något mer arbetskrävande på dessa ”peopleswaggons”. Du kan inte ta bort ventilkåporna när du lossat dem utan att först ta bort ovan nämnda tempmätare som sitter i vägen. Om du behöver byta ventilkåpspackning bör du göra detta i samband med andra åtgärder. Startveven är en detalj som funnits med under hela produktionen. Naturligtvis pratar vi 12 volt med positiv jord.

Din motor är som sagt ganska snarlik Porsches ursprungliga konstruktion, men med vissa ändringar. En som inte syns så mycket är att motorn bibehållit den ursprungliga cylinderdiametern från KDF-prototyperna på 70 mm, men slaget är ökat till 92 mm. Detta för att bilen ska hamna i en förmånlig engelsk skatteklass där den skattegrundande effekten baseras på en urmodig formel från 1910-talet som bara tar hänsyn till cylinderdiametern. Således är din bil en 8-HP. Det finns även en riktig snikare på 6-hp med cylinderdiametern 55mm. Om du anser att du har råd med den högre skatten finns det en rysare på 10-hp med 75 mm cylinderdiameter. Vridmomentet är det inget fel på, men livslängden vid högre varv en längre tid är inget att skryta med. Efter krigsslutet fick tyskarna ingen Marshall-hjälp utan det blev istället den amerikanske finansministern Morgenthaus ideer som fick genomslag. Tysklands industri monterades ned helt och hållet och Tyskland fick träda tillbaka till en roll som agrarland. Bara jordbruk, inga industrier. Därför har de tyska motorvägarna plöjts upp, och begreppet ”Vollgasfest” är det ingen som känner till.

Följaktligen är det absolut vanligaste felet utslitna kolvar och cylindrar. Kolvhastigheten när man varvar lite är inte speciellt gynnsam, men det är som sagt det med skatteklasserna…

Alltnog, du är ändå ganska belåten med din engelska folkvagn. Livslängden på kromet är ju helt enastående. Du har även fattat tycke för torkarmekanismen med sitt speciella parkeringsläge, en eccenter i storändan på vevstaken i torkarmotorn gör att ändlägena kan bestämmas till en punkt utanför vindrutan där torkarna vilar på kromade stöd. Tyvärr måste man smörja wajrarna alldeles för ofta. Nämnas bör kanske intervallmekanismen som består av en vaccumtank med tillhörande nålventil. Tiden mellan intervallen bestäms av mängden luft som pyser ut via reglaget på rattstången (som sitter lite risigt till eftersom bilen egentligen är byggd för högerstyrning…). När luften är slut har en kolv nått sitt ändläge och ger då kontakt till en vevstake (inte samma som ovan) som gör ett nytt slag, fyller tanken med luft och upprepar cykeln. När mekanismen fått några år på nacken händer det att kontakten i ändan av vevstaken tappat sin isolering. Eftersom bilen har positiv jord (och någon ingenjör inte har pratat med någon annan utan bara uppfunnit torkarmekanismen) blir det kortslutning när gummidutten på kontaktarmen nötts bort. Säkringen är dock på 30 A så det krävs lite fler fel för att den ska gå sönder. Den har dock pajat en gång, när sladden till skyltlyktan nötts av och kortslutits. Nå, säkringen gick inte direkt, inte förrän kabeln till skyltlyktan blivit så varm att dem smält sig genom sitt hölje och sedan smält sig in till andra ledare som exempelvis blinkers och baklampor. Du märkte inte något av allt detta förrän du var framme och slog av tändningen. Då var tändningsnyckeln skållhet! Den sitter förövrigt lite risigt till (eftersom bilen egentligen är byggd för högerstyrning…).

Dessa funderingar är inte bara fria fantasier utan erfarenheter från några engelska bilar som varit i min ägo. Jag har gillat dem alla… Tanken slog mig hårt häromdagen när jag pratade med en kille som skulle bygga ut sitt garage. Vi flabbade om hobbybilar och hojar och han sa att han precis tokrenoverat en Harley… Jag frågade vad han menade med det och han förklarade att han bytt ut VARENDA skruv och mutter mot metriska prylar. –Varenda?
–Varenda. Till och med vevstaksbult och mutter. Jag har gängat om ALLT på hojen.
Vår hjälte!

Kära vänner, vem blir först med en engelsk folkvagn? Solex mot S.U? Vem lyckas knö in en liten lucasgenerator i generatorfoten? Kan fånarna stoppa in en Porschefläkt/generator på samma plats ska det väl vara en smal sak? Byta allt elektriskt mot Lucas? Championtorkararmar? Skinnklädsel? Smiths? Positiv jord?

Och så var det det där med skruvarna. Insatsgänga i blocket M12-M8, BAH! MESIGT! Kom igen när ni tryckt in en Withworthgänga och specialgjort pinnskruvar!

Nu står de vitklädda männen och sliter i dörrhandtaget till mitt rum. They’re coming to take me away ha ha, they’re coming to take me away…

T2man:
Kongebra, jeg fikk meg en god skratt her :)

Gullik:
 :) :) :) :) :) De andre på kurset her kikker rart på meg nå etter høylydt skratting, inmari bra historie. Men glad det gikk som det gikk.

hovdingen:
Hørt fra min svigerfar (bilmekaniker i 60-70-åra): Hvem fant opp mørket? Svar: Lucas

Navigering

[0] Oversikt